Med bara 51,6% av rosterna (i den forsta folkomrostningen i costarikansk historia) vann ja-sidan och forslaget gick igenom. Nej-sidan var dock stark och rorelsen ar fortfarande synlig. Hundratals gatuhorn i San Josés center pryds med "NO TLC"-klotter och pa broar som finns over de storsta vagarna har graffitiartister fort over sina asikter i sin konst i form av stora malningar.
Sjalv har jag svart att ta stallning till vad som ar bast for landet. Kort sammanfattat innebar frihandelsavtalet att marknaden i Costa Rica oppnas.
I och med att forslaget gick igenom riskeras marknaden nu att oversvammas av billiga, massproducerade jordbruksprodukter fran USA, vilket skulle vara forodande for landets bonder. A andra sidan kan fri handel skapa battre forutsattningar i samhallet och utveckla landet. Manga av landets foretag ar helt beroende av export och manga amerikanska foretag har etablerat sig i landet och ger manga arbetstillfallen.
Vissa sager att de ar glada att forslaget gick igen p.g.a. att de har trottnat pa korruption och myndigheter som gor vad de vill, nar de vill, hur de vill. De anser att det kommer rycka ur Costa Rica fran tredje varlden.
Andra ar djupt oroliga. For de utlandska foretagen innebar TLC namligen billigare arbetskraft och for costarikaner innebar det loner upp till 10 ggr hogre an i ett nationellt foretag. ... for de som kan engelska och har hogre utbildning da. (vilket majoriteten av landets befolkning inte har). Det ar det som ar problemet, och det ar detta som skapar oro. Bonderna och anstallda inom offentlig sektor vet inte vad de ska gora.
En stor fraga ar om Costa Rica kommer att bli helt uppslukad av USA och om dess invanare bara kommer att arbeta for USA och inte deras eget land, och kommer deras kultur och seder forsvinna med alltfor stort amerikanskt inflytande?
Jag vet inte. Men jag ar radd for det. Forra aret demostrerade 80 000 manniskor mot TLC pa San Josés gator, jag ar med dem.